lördag 23 mars 2019

Den moraliskt övertygade abrahamiten och den goda ondskan

Hur kommer det sig att religiösa fanatiker som hävdar att de följer fredliga läror alltid utvecklas till dårar som förföljer folk, mördar folk, torterar folk eller allmänt bär sig åt som rövhål? Jag personligen är rätt övertygad om att det beror på den enkla defekten att en religiös människa löper risken att tro att hen är moraliskt bättre och därför har rätt. Kopplar man det till handling, obskyra gamla texter fria för tolkning så går det alldeles utmärkt att vara hur ond som helst och ändå känna att man står på den moraliskt "goda" sidan.
Värst på den här grejen har de Abrahamitiska religionerna varit genom årtusenden. Därmed inte sagt att alla Abrahamiter är onda eller ens medskyldiga utan snarare att det finns någon slags grundproblem som kräver en analys
Slaveri, stening, övergrepp, tortyr, massmord, kvinnoförtryck, bränning, drunkning, organiserad pedofili, kulturförstörning, censur, kulturförtryck, kannibalism, folkfördrivning, förlängt lidande för sjuka, vetenskapsfientlighet.... Listan går att göra otroligt lång och deprimerande i religioner där en av grundstenarna är "du skall icke döda"

Saudiarabien, Brasilien, valfri häxbränning i Afrika ledd av nyfrälsta kristna, Jim Jones, Katolska Kyrkan, Afghanistan, Joshua, Talibaner, AlShabab, Daesh, Boko Haram, Herrens Befrielsearme, Libyen och jag har säkerligen glömt massor...
Det går att hoppa runt och hitta exempel hur många som helst. Det går inte att komma ifrån att det finns ett grundläggande problem precis som att problemet med den groteska mängden dödsskjutningar i USA har med mängden vapen att göra. På samma sätt genomför inte varje beväpnad Amerikan massskjutningar eller ens en ynka skadeskjutning av grannen men det finns ett problem i det relativt oreglerade vapnet. Precis som det oreglerade vapnet är den oreglerade religionen ett problem. Religiösa uttryck är något bajsnödigt skyddade för att ingen skall känna sig sårad och en del, särskilt Abrahamiter, tenderar att skrika högt eller ta till våld när någon driver med dem eller gör något som känns sårande.
Det innebär inte att man inte får protestera om man blir sårad utan bara att man måste reglera sin reaktion och att religion inte har större rätt än andra tankar när det gäller att bli ifrågasatt eller driven med.
Det innebär också att lag alltid måste vara för alla i ett samhälle och bygga på grundstenar som skapar en samhällelig yta där religion står tillbaka för allas rätt.
Det innebär att man inte kan använda religion för att motivera saker som strider mot det gemensamma exempelvis den vidriga förföljelsen av LGTB-människor som delar av de Abrahamitiska religionerna i alla tre ben ägnat sig åt historiskt och idag.
Det innebär att ickereligiösa skolor är den enda fungerande normen då makt och religion innehåller så stora faror att risken för felaktigheter är för stor.
Det innebär att lag skyddar det gemensamma och alltid står över det religiösa direktivet.
Som praktiserande Abrahamit har jag inget problem med ovanstående och jag är säker på att det gäller de flesta som inte heller kan ta ansvar för vad dårpippifånar får för sig men jag tror att man behöver vara medveten om problemet.
Och som ps. Byt ut religion mot kommunism eller extremkapitalism så funkar resonemanget ändå...ds
pps. Fast kommunism har alltid lett till att alla mördar alla och det finns ingen teokrati som inte är sjuk intill benen dds
Om den här webbplatsen
PATHEOS.COM
Genocide For Jesus: Jair Bolsonaro, Brazil’s new president, is a dangerous Christian fascist who is setting the stage for the genocide of the indigenous peoples of Brazil and other non-Christians.

tisdag 26 februari 2019

Och priset i kategorin Sexuella övergrepp och Dubbelmoral går till....





1 tim
Ledaren för världens största organiserade pedofilring gnäller över feminism och demonstrerar med önskvärd tydlighet hur den kultur av kvinnohat och extrem skräck för kvinnor med röst gjorde det möjligt klättra till den främsta platsen i tävlingsgruppen "Organiserade rituella övergrepp"
Hängivenheten, den långa tidsperioden och förmågan att begå övergrepp på så många har slagit ut både Jehovas Vittnens tysthetskultur, mormoner, baptister och de många kristna sekternas kyrkliga ledare. De berömda österländska sekterna som i olika inkarnationer påverkat hundratusentals har, trots sina skruvade läror, endast lyckats knipa platser bland de tjugo översta.
Bland de övre klasserna i den världsomfattande övergreppstävlingen kan man också notera klankultur, salafism, wahabbism och det indiska kastsystemets inflytande och inspiration till de extrema antalet gruppvåldtäkter och bisarra övergrepp som skett i en av världens äldsta kulturer.
Daesh kniper flera hedersomnämnanden i tävlingen med sitt innovativa grepp att återinföra och modernisera slavhandel och övergreppssystematik. I kategorin Dubbelmoral förlorade de dock stort mot Vatikanens mäktiga bidrag. Som tröst fick man dock första pris i det nyinstiftade "jag körde bara ambulans" som ersätter "jag lydde bara order", ett pris som dominerats av kommunister och nazister i över femtio år.
Sexslavhandelstvåan kneps stolt av den gamla etta den hinduiska kastsystemet.
Den högerkristna amerikanska högern gjorde ett skutt framåt med sin kampanj "pregnancy is the silver lining of rape" och den sddvanliga homofobin men lyckades inte nå ända fram i den hårda konkurrensen.
Juryn konstaterar förnöjt att kraftfulla patriarkat, hög moralisk hållning och fixering vid kontroll av sexualitet i allmänhet och kvinnlig sexualitet i synnerhet alltid leder till övergrepp i stor skala. Man ser således med tillförsikt på framtiden då nymoralism och neoviktorianism är på så stark framväxt.
Den stora besvikelsen i tävlingen har varit de neopaganistiska och satanistiska rörelserna som trots intensiv ryktesspridning och mytbildning kollektivt begått färre övergrepp än den lilla svenska orten Kramfors.
För
Det Swenska Getögat:
Samael Ben Khalif
Om den här webbplatsen
INDEPENDENT.CO.UK
Pontiff made comment after hearing an address from a woman at a summit that was held to combat sexual abuse in the Catholic Church

onsdag 13 februari 2019

Samhället behöver hålla sitt avtal

Det här är sånt som kommer att få folk att strunta i att ringa polisen och ta hand om saken själva. Det är knappast nyttigt för ett samhälle men om medborgaren konsekvent upplever att man straffar den oskyldige och låter den skyldige komma undan så är det situationen man får.
Det är lättare att lagföra två herrar som griper en tjuv(man låter komma undan) än att fälla återfallsförbrytare. Dessa två ligger på en möjlig straffskala högre än kräket som körde ihjäl ett barn på fyllan(ett känt rattfyllo).
Yrkeskriminella grips med vapen i hand och släpps nästan omedelbart. Detsamma gäller varierande kriminella element. Men det är enklare att åtala någon som berättar vad som hände och därför har man tid att jaga den hederlige istället för den kriminelle.
På samma sätt har migrationsverket tid att utreda detaljer i skötsamma människors liv för att kunna utvisa dessa(dyrt på alla plan) samtidigt som man undviker att hantera folk inblandade i varierad brottslighet.
Det är lättare att åka dit för skattebrott om du är skötsam och gör misstag än om du omsätter miljoner i skatteparadis.
När så medborgaren inser att hen är majoriteten och så många att den inte behöver stå ut med inbrottstjuvarna, mobbarna, misshandlarna...
När den före detta tröttnar på att gömma sig och inser att en grupp enkelt kan hantera ett monster...
När medborgaren som är så många fler tar på sig mask så blir världen mörkare och farligare.
Men om samhället inte håller sitt avtal med sina medborgare och finansiärer, är det då inte rimligt att tänka sig den sortens reaktioner?
Ett samhälle kräver ett fungerande förhållande mellan systemet och de som betalar för sagda system.
NYHETSBYRAN.ORG
Två maskinförare grep en dieseltjuv. Tjuven slapp undan, men i stället åtalades de två männen som hade fångat honom. Åklagaren säger, att det förarna har gjort sig skyldiga till kan ge dem fängelse. Dom meddelas av Solna tingsrätt den 15 februari. En februarinatt 2017 grep maskinförarna...

tisdag 22 januari 2019

Utpressningsåret 2018

Det här är vad politiker lovade inte skulle hända.
Det här är vad man menade var osannolikt.
Alla som sade att det här skulle hända anklagades för att vilja skydda spridning av barnpornografi, terror och knarklangning.
Att en advokat som Tomas Bodström drev frågan hårt blir begripligt när man numer har en utpressningssituation driven av advokatfirmor men att saken dessutom stöddes med stor majoritet av socialdemokrater och moderater som uppenbarligen anser att det är helt i sin ordning att utländska intressen med statens hjälp godtyckligt kan. Under åren som gått har inte heller Vänster eller MP satt sig emot den rådande ordningen men det finns en lång tradition av vänster och censur och generell rättslöshet för kollektivets bästa - Obegripligt dok är att det är privata intressen som utpressar folk godtyckligt och det borde kanske reta något vänsterhjärta?
Att moderater gillar det här förvånar ingen - lite schysst rovkapitalism håller hjulen igång. En och annan liberal och en och annan centerpartist har haft viss förmåga till rättstänkande genom åren men skall vi vara ärliga har parasiter som Njord fått lov att göra som de vill i Sverige under en bunke år.
Således har vi en riksdag och en regering som hjälper ett bedrägeribolag att skicka hotbrev till svenska medborgare helt utan kontroll eller möjlighet till juridiskt skydd av sagda medborgare.
Varför skall man betala skatt, hysa lojalitet eller försvara den hand som biter dig?
Riksdagspolitiker borde fara land och rike kring för att personligen be varenda en som fått hotbrev från Njord och liknande inrättningar om ursäkt.
Vad är förresten mer förräderi än att sälja sina medborgare till främmande makt?
Huääh
BAHNHOF.SE
Hur många utpressningsbrev skickades 2018 och vilka operatörer lämnade ut sina kunders personuppgifter? Nya uppgifter visar att antalet drabbade är mer än tio gånger fler i Sverige än i USA.
Kommentarer
Kommentera...

onsdag 26 december 2018

Review: Bits & Pieces

Bits & Pieces Bits & Pieces by Jonathan Maberry
My rating: 4 of 5 stars

Ilike the style and textures of Rot and Ruin and this is a book filled with little pieces of that world. It is fragmented but it brings more flesh to the Rot and as I really like the original story it made me relish it.



View all my reviews

söndag 27 maj 2018

Review: Sunday Brunch with the World Maker

Sunday Brunch with the World Maker Sunday Brunch with the World Maker by Stefan Stenudd
My rating: 5 of 5 stars

Drawn by an old love affair with the city of many faces the author travels to New York with the intent of having the world famous Sunday brunch at the Waldorf Astoria. Having been, among other things, a food critic for a dozen or so years, he can't help himself but to ponder upon what he will think of it this second time around. Upon entering the Peacock Alley of the Waldorf Astoria he is first lead to a table near the kitchen but then the waitress halts herself in her tracks and offers a table at a much nicer setting. As he settles himself with a first glass of champagne a beautiful young man in a perfectly fitted Armani suit approaches and asks to sit down. Introductions made and glasses filled the young man beckons the author to guide them through the buffet, something he agrees to do - And so, truly, begins the Sunday Brunch with The World Maker.

This is a book of ideas - no no, let me try again. This is a book of religion - bah, rubbish. This is a book of Magick - no no no, that won’t cut it. This is a book of the Way - no it can’t be. This is a book of the Art - yes that’s it - Art it is.

To the author everything worth anything is Art at a level perhaps few would appreciate. The food is the anchor for the story as he and “Cael”, his mysterious companion, eat their way through the grandeur of the Sunday Brunch. Texture, taste and combinations thereof are a topic of conversation, a trip through many memories and entry points for the discussions of mind, time and the creation of everything. As the story progress and more and more of what really is going on is revealed the reader is led in circles within circles delving deeper and deeper in to the cosmology of mind and art. The lines between fact and fiction blurs and makes great fun of of the ever sceptical protagonists attempts to reveal the obviously fraudulent young man sitting before him.

This is one of those books I will carry with me and it is one of those books that kind of expands after it is finished. It progresses and extends and that is truly a gift in itself alas one that is rare. It is one of those books that should be read more so if you are in need of some art and a tad of food porn thrown in the mix - get it - you won’t regret it.


View all my reviews

fredag 30 mars 2018

Om Glidmedel & Sparkstöttingar 1987


Allteftersom man blir äldre i ett klassrum tenderar man att bli en del av inventarierna och just inventarier i en skola är sällan särskilt lockande eller smickrande att associeras med. Då och då är det därmed nyttigt att påminna de livsvisa och livströtta ungdomarna om att den gamle en gång också haft ett liv utanför städskrubben i korridoren.  Just det här är lite mer än trettio år sedan..

Historien om sparkstötting, porrtidning, glidmedel och Ingvar Oldsberg är en av dessa berättelser från min svunna ungdom. På bilden ser vi mig, Jan-Ove Sundberg och Peter Caspersson poserandes inför det stora eventet som det året gick av stapeln den 22/2 i den stora staden Arvika. Ansvarig lagkapten, journalist och instigator var mannen på mitten jag under hela mitt liv skulle kalla Texas men som för många andra, många år senare, mest skulle komma att förknippa med 100-Höjdare och inslaget om “Sjöodjursmannen”. Den andre herrn i vårt lag var Peter Caspersson, matematiker som enligt legenden konstruerade V75 och som också skrev en bok om pyramiderna och guds namn många år senare.

Jan-Ove Sundberg arbetade under 80-talet som en framgångsrik frilansjournalist och var specialiserad på det ovanliga både gällande människor och företeelser. En av tidningarna ha skrev för relativt frekvent var herrtidningen/porrtidningen Aktuell Rapport. Tro det eller ej men just herrtidningar var en gång en enorm bransch som med Internet och digitalkameror gjorts exceptionellt överflödig. För den som vill fördjupa sig lite i hur det kunde se ut finns det en blogg om herrtidningar att dyka ner i. Blandningen av nakna damer, porr, lättsam humor och bisarra händelser och människor var framgångsrik och att ta sig fram och tillbaka på en spark var just precis en sådan övning som passade formatet perfekt.

Således stod vi i Arvika en solig februaridag beväpnade med glidsalva och ett redskap ingen av oss någonsin hanterat tidigare: En spark. Själva tävlingen genomfördes till minne av Elis från Tasare, eller så påstod i alla fall Texas att det var,  och målet var att medelst spark ta sig fram på is i lagtävling på staffettvis. Domaren var “ryss” och kommentatorn var en vasstungad Ingvar Oldsberg. För att synas ordentlig hade vi lyckats lägga beslag på tre uniformer från gamla Televerket och sedan smyckat dessa ordentligt med klistermärken från ovan nämnda tidning. Då håret var en viktig grej för mig på den tiden bör jag nämna att mästerverket till färgning gjorts i Göteborg på Noblesse efter stängning där själva färgningen tog närmre tre timmar att färdigställa. Kammade man det framåt kunde man se hur färgen var lagd i nyanser i raka linjer över huvudet. Medelst orangea uniformer, glidsalvsbestuken spark och tre herrar med fullständig oförmåga att framföra spark gav vi oss så på uppgiften att med resning och stolthet representera den svenska herpressens flaggskepp i ädel tävlan.

Den som känner mig vet att mitt intresse för sport och tävlan är högst begränsat och den var knappast större för trettio år sedan men de där minuterna på sparken ivrigt häcklad av en milt skadeglad Ingvar Oldsberg står inte på listan över minnen jag vill återuppleva. Vi var, som alltid bäst bland herrtidningarna eftersom ingen annan ställde upp  men i övrigt kom vi näst sist efter Irans damlag nummer två…

Av runt 75 deltagande lag kom vi på 74:e plats direkt före Irans damlag nummer två. Det är svårt att svara på vad som gick fel men samtliga lagmedlemmars ointresse för sportsliga övningar kan ha med saken att göra.

Vid senare tillfälle hann vi med att tävla i VM i pajkastning för samma herrtidning men det är, som det ju alltid är, en annan historia.


Magus