Nationella Prov & Graderingar

Imorgon onsdag smäller det igen och det är dags för vårens Nationella Prov i Engelska. Jag gillar att bli testad utifrån och det är nog bra att det kommer åtminstone en kunskapsmätning grundad bland de tankesmedjor som verkligen funderat över vad måldokumenten säger. Om inte annat blir det en test på min kvalitet som lärare, eller åtminstone en aspekt av den kvaliteten.

Skitnervös är jag – säkerligen lika nervös som de elever vars närmaste framtid klart påverkas av morgondagens övning.

Jag är nervös för deras skull – naturligtvis vill man att deras resultat skall vara så goda som de hoppas på – men också för min skull eftersom jag mäter mig själv i mina elever.

En klok man jag känner sade nyligen att man kan se lärarens kvalitéer i dennes elever. Själv kommer jag med nervös spänning följa morgondagens övningar och hoppas…

I nästa vecka följer ytterligare en examination då mina Aikidoelever skall gradera sig. Det blir premiär på klubben och detta är den första kull som testas i Aikido på en matta i Hörby. Mina gamla kamrater från Enighet kommer till Hörby för att examinera och självklart känns detta fantastiskt. Samtidigt smyger den där nervositeten in redan nu.Man vill ju att de skall lyckas och detta på deras egna villkor.

Graderingar och NP har sina likheter. En verksamhet testas utifrån av förhoppningsvis erfarna “provkonstruktörer”. Jag rättar inte mina egna elever utan det gör andra med större erfarenhet och kunskap. På så vis får jag ett kvitto på att jag gör saker rätt eller fel.

Jag tror på system som kan prövas utifrån. Det är utmärkta sätt att hjälpa till och upprätthålla kvalitet men också ett sätt för instruktörer och lärare att utveckla sig genom att man kan analysera sina resultat och även få sina metoder ifrågasatta.

Det är synd bara att det känns så jäkla scary…

Lycka till nu alla Storkäftade, Underbara… Åtminstone jag hejar på er med varenda fiber imorgon.

M