Det är inte din sak att styra andras själar.
Icke heller att uttala dom över deras liv eller sättet de valt att följa sina vägar.
Ödmjuka dig i din kontakt med andra och sök förståelse istället för konfrontation.
Att träda tillbaka för att lyssna är inte att överge sin ståndpunkt utan snarare för att berika denna med vinklar man kanske själv inte ens anat.
Det är dock heller inte din sak att trampas under den okänsliges fötter.
För mycket backande kan hindra din resa och göra vägen omöjlig att företa sig.
När det inte längre går att stiga åt sidan och du är belägrad av de profana är det tid att ge din motståndare en varning.
Om belägringen inte upphör har din motståndare valt sin egen undergång och därmed befriat sig själv från rätten att vara fredad.
Hugg så utan glädje och utan större nåd än vad som visats dig.
Det är aldrig av godo att söka strid och det är den yttersta av brister att söka strid med gäster vilka du inbjudit till din egen boning.
Alltför stor undfallenhet är dock en begränsning av den egna viljan och därmed en synd som bör undvikas så att din boning inte blir ett tillhåll för snyltare.
Var så stark i din övertygelse, stolt i din hållning och framåt i din själs strävanden.
Möt vandrare med respekt och gäster med frikostighet men låt dem inte håna dig vid ditt eget bord eller vanhelga ditt tempel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar