Vägens Fjärde Kantat

 

Att sträva efter något är att försöka nå det ouppnåeliga.

Det är att sträcka sig mot månen eller att följa regler vars ramar är så strikta att intet mänskligt bröst är härdat nog för att följa dem.

Detta gör arbetet till ett ständigt utrymme för förändring och förbättring.

Allt går att föra till nya nivåer eftersom målet ständigt är föremål för sann strävan.

I vila gläds vandraren över hur stor del av resan det är som trots allt fortfarande ligger framför honom.

Dygd växer ur varje handling som strävar.

Att trakta efter något är att söka genvägar till ett mål man söker äga.

Med hungrigt hjärta och snabba ben närmar man sig målet utan annan omtanke om sin omgivning än att avgöra om den utgör ett hinder framför målet eller inte.

Den goda skörd som färden framåt och strävandet lovar faller osådd på ofruktbar mark.

Tusen faller för det enda och detta endas värde minskar i samma proportion.

På detta sätt finner sig många stående med ödsliga hus fyllda med saker av stort värde men utan själ.

De ting de samlat väger tungt på trötta skuldror.

Långsam blir rörelsen hos den som bär alltför mycket och begränsad blir den som har alltför många ting att överblicka och bevaka.

Vägens Tredje Kantat

Det är inte din sak att styra andras själar.

Icke heller att uttala dom över deras liv eller sättet de valt att följa sina vägar.

Ödmjuka dig i din kontakt med andra och sök förståelse istället för konfrontation.

Att träda tillbaka för att lyssna är inte att överge sin ståndpunkt utan snarare för att berika denna med vinklar man kanske själv inte ens anat.

Det är dock heller inte din sak att trampas under den okänsliges fötter.

För mycket backande kan hindra din resa och göra vägen omöjlig att företa sig.

När det inte längre går att stiga åt sidan och du är belägrad av de profana är det tid att ge din motståndare en varning.

Om belägringen inte upphör har din motståndare valt sin egen undergång och därmed befriat sig själv från rätten att vara fredad.

Hugg så utan glädje och utan större nåd än vad som visats dig.

Det är aldrig av godo att söka strid och det är den yttersta av brister att söka strid med gäster vilka du inbjudit till din egen boning.

Alltför stor undfallenhet är dock en begränsning av den egna viljan och därmed en synd som bör undvikas så att din boning inte blir ett tillhåll för snyltare.

Var så stark i din övertygelse, stolt i din hållning och framåt i din själs strävanden.

Möt vandrare med respekt och gäster med frikostighet men låt dem inte håna dig vid ditt eget bord eller vanhelga ditt tempel.

God Jul Grasshoppers

Dagen som börjat med att gräva sig ut från parkeringsplatsen avslutades med att gräva sig in på parkeringsplatsen igen efter att ha stått fastkilad i en och en halv timme. Skolavslutning och betyg och lite fika och…

En av belöningarna med att vara lärare är att man får se saker utvecklas och man får se hur arbete ger enorma skördar. Jag upphör aldrig att förvånas och imponeras av mina elever och arbetskamrater i den gemensamma malström som är vår arbetsplats. I år var det speciellt ett jäkla betyg i engelska som jag verkligen längtat efter att se. Till nästa termin finns det massor att arbeta med och ibland blir man lite trött…

Då och då träffar man sedan på gamla elever och dessa berättar om vad som hände sedan. Någon hör av sig och vill ha hjälp med en uppsats de skriver på gymnasiet och en annan färdas till Frankrike och vill ha hjälp att kontrollera ett mail. Någonstans i detta försvinner tröttheten och oron och man tvingas att inse att väldigt mycket faktiskt ordnar sig.

Jag är en man som älskar mitt yrke därför att jag får privilegiet att vara tillsammans med så underbara människor. Och vem behöver egna ungar när man är omgiven av en sådan mängd fantastiska…

Åh apropå bilden så var det någon på lärarhögskolan en gång som påstod att man aldrig fick röra sina elever så jag gör inte det…jag ljuger aldrig heller

Domo Arigato Gozaimashita Grasshoppers

God Jul & Gott nytt År

Ät inte gul snö & spräng inte bort kroppsdelar ni gillar

Vi ses i Januari

Magnus

Vägens Andra kantat

Ur Clavicula Salos

Att vandra vägen fram för att blott få skymta det som är bortom nästa krön är en resa utan slut.

Fri kan så den resande stanna vid varje ting som fångar, lockar eller fascinerar.

Utan brådska kan han undersöka och njuta av det han funnit för att sedan på nytt söka vägar bortom horisonten.

Tid förlorar mening och vinner i meningsfullhet när rätt tid läggs på varje plats vid varje tillfälle.

Om stegen istället fylls med sträva efter finita mål blir så även sinnet finit.

Den strålande själen trängs in mellan raka murar.

Den hindras i sin flykt av portar beslagna med egots ambitioner.

Förkrympt blir till slut både kropp och själ och dessa stolta pilar når aldrig de mål de var avsedda för.

Kroppen jagar utan vila mot det ständigt undflyende.

Hetsad av sin ryttare stressas springaren med löddrande man till dess att den en sista gång lägger sig ner för att aldrig stiga upp igen.

Bitter blir en sådan skörd när endast ånger och ruinerna efter styvnackad ambition står som det slutliga resultatet.

Ett livs värde kan inte mätas i finita mått.

Ej heller kan det skattas efter antalet ting det funnit efter vägen.

Livets essens är nödvändigheten och det enskilda livets värde kan endast tillfyllest skattas av den som lever det.

Därför kan ett liv på samma plats utan resande fötter vara ett fullt liv även om kroppen föds och ger upp andan utan att ha vandrat till jordens alla hörn.

Köttets förfall behöver inte vara själens förfall och själens resor ger upphov till större mysterier än vad få av oss anar.

Således är vägen en resa utan slut även om kroppen tagit boning i en korsväg och förblir där till dess att den återgår till jorden.

Den Gode Brodern

Vägens Första Kantat

Ur Clavicula Salos

Att gå en Väg innebär att det är oundvikligt att andra går jämte, framför och bakom dig.

De går samma eller liknande vägar vars steg är skilda från dina blott på grund av små variationer i steg eller anslag.

Trots detta är det ett universum mellan dig och de som färdas i din närhet.

Många av de du möter är fyllda av övertygelsen att just deras väg är den rätta och detta inte bara för dem själva utan även för alla andra runt omkring dem.

Vissa leder så andra i bojor efter sin egen väg.

De bojor med vilkas hjälp de snärjt sina offer tär själar och försvagar viljan.

De matar kedjebäraren som navelsträngar och förtär sina offer långsamt och med mycken bitter smärta.

Sådana kedjebärare är vampyrer vars själar förvridits av ambition och självgodhet.

De söker ständigt nya offer och låter även de redan fångade snärja andra.

De är Pest och bör behandlas såsom sådana sjukdomar, med eld och isolation.

Deras rörelsefrihet bör begränsas och deras underhuggare jagas bort från de svaga och de oskyldiga

Ve den som kommer i deras väg utan att känna dem för vad de verkligen är.

Tag akt ty de är starka i sin övertygelse, konstfärdiga i sitt tal och förtrollande i sin illvilja.

Känn dem på deras likriktning och deras önskan om att förändra dig till sina egna avbilder.

Värj dig med kraft ifrån deras kedjor och stålsätt ditt hjärta mot deras förförelser.

Vet att ingen profet som sätter sig själv som mönster för andra ager kraften att förmedla livets mysterium.

Sök dock aldrig att bryta någon annans boja då du med sådana handlingar osökt som räddare kommer att binda den befriade till dig.

Den befriade som inte själv gjort sig fri söker nya bojor att ersätta de gamla med ty sådan är den viljesvages natur.

Dela frikostigt med dig av det du lärt dig.

Håll inga hemligheter utan visa dina medresenärer ställen där marken inte bär.

Ge och låt de du möter själva avgöra vad det önskar göra med det du givit dem.

Den Gode Brodern

Svärdets Kantat

Ur Clavicula Nox

Svärdet är ett ting
Ting äger inte synd, skuld eller vilja
Den som hanterar svärdet ger det dess uttryck och anda
Det hanterade svärdet vibrerar genom universum och förtydligar krigarens hjärta
Lögnen blir en omöjlighet i huggets enkelhet.
Eggen skär genom slöjor och pekar mot den avskalade sanningen.

Den som lär sig svärdet lönas i hållning och sanning
Den som ryggar från svärdets dödlighet förlorar en viktig aspekt
Att dra ett svärd mot en annan människa är dödens väg
Att anträda dödens väg men att kunna avstå från att hugga är dygd
Ett svärd som enbart dras i vrede och våld är ett dött ting
Att kunna handla och att handla är två skilda ting

Det religiösa svärdet är oftast för skarpt
Det esoteriska svärdet är oftast för slött
Det filosofiska svärdet är oftast för ensidigt
Det mondäna svärdet är oftast för grovt
Hjärtats svärd är tvekans, skönhetens och sanningens svärd
Hjärtats svärd har en hård egg och en mjuk kärna

Hjärtats svärd har en hård egg och en mjuk kärna

Den Gode Brodern