Scientology

Scientologi

scientologi - Wiki

Heaven’s Gate

Heaven’s Gate

http://www.heavensgate.com/

Gravad Oxe

Jag har alltid varit väldigt förtjust i att både laga och äta mat. Mina experiment i köket är ofta just experiment och jag hävdar ytterst få kvalitéer som skulle fungera bland TV-kockar förutom möjligen förmågan att reda av en god sås eller stycka mindre fyrfota djur på kort tid.

Det som syns på bilden är en bit oxe som gravats lite som man gör med gravlax fast med andra tillbehör naturligtvis.

RECEPT

1 kg Oxe (har provat med filé men det är inte värt pengarna i just det här fallet. Fransyska eller varför inte en Rostas….båda fungerar utmärkt)

0,5 dl socker & 0,5 dl salt

10 vitpepparkorn & 10 svartpepparkorn

Mejram, Kyndel & Fransk Dragon ( En annan smakriktning blir det med timjan, basilika & oregano)

2 cl Calvados

Blanda samtliga ingredienser i en påse – lägg det putsade köttet i påsen, knyt till och placera i kylen. VÄND OFTA – Vänd varje gång du öppnar kylen. Färdigt efter ungefär två dygn. Bör ätas upp inom en vecka.

Ha Kul

Överflöd på Fristaden

Mat i mängder på Fristaden med favoritdamen....
Tur att hon inte är vegeterian...

Längtar…

iPad

Gör ett litet provinlägg från skolans It-satsning

Narrens klagan

Jag har nog alltid varit en narr men av någon anledning har jag konstigt nog missat detta. Nåväl, med ålder kommer insikt och insikt kan ibland vara smärtsam. Vi lever och dör med illusioner om oss själva. I grund och botten har jag väl alltid betraktat mig själv som en slags medelmåtta utan särskilda ambitioner eller egentliga talanger att tala om kanske med något undantag: Jag brukade vara rätt stolt över mitt yrke. För mig var lärargrejen något som jag gillade och faktiskt tyckte jag gjorde ganska bra. Nu har jag fått lära mig att så inte är fallet.

Som sagt en narr – en pajas att skratta åt eller en duktig idiot att utnyttja och använda tills det inte finns något kvar att använda. På något sätt är det var jag har blivit och egentligen alltid varit. Av någon anledning tycks det vara så

Nu är frågan vad man gör när man inser att allt det jag varit stolt och glad för egentligen bara är aska – När ingenting man gör eller gjort egentligen betyder något alls?

Hur gör man när man blir och blivit utnyttjad och sedan undanskuffad gång efter annan?

Finns nåd? Finns hopp? Eller borde man bara acceptera, acceptera och sakta sjunka in i mörkret…

En lärare om pluggande…

Fredagspoesi när natten blivit mörk

 

Jag önskar att jag förstod nåd

När varmt blod rusar mellan mina öron

Jag önskar att jag förstod rättvisa

När den mjuka delen av en strupe krasar

Mellan mina tänder

Jag önskar frihet att vara besten

Väckt av mediokra människor

Jag önskar jag kunde måla världen

Röd med smak av metall

Och känna liv rinna mellan mina händer

Nu har jag gjort något fel igen…

Hmm läste boken “Hjärtans Fröjd” av Per Nilsson med mina sjuor och tänkte att det kunde funka fastän den är lite gammal…

Sedan bestämde de raskt att de skulle läsa nästa bok också och skriva analys på den…eller den första….eller båda

Det skall ju vara besvärligt att få grasshoppers att läsa och nu läser de en bok till typ frivilligt…

 

Något tokigt gör jag i det där klassrummet…de skrattar ibland också….

Bland dinosaurielämningar i skolvärlden

Under en svensklektion för en vecka sedan i en sjua kom det på tal hur saker och ting ibland fungerar i klassrum och lite ytterligare diskussion om pojkar, flickor och allt däremellan. Av vad som framkom där blev jag tvungen att ställa frågan om hur många flickor som tidigare placerats jämte pojkar i avsikt att lugna ner dessa. Svaret kom omedelbart och utan tvekan; de flesta. Milt förvånad ställde jag frågan igen med förtydligande och fick samma svar. På ett sätt borde jag inte vara förvånad men jag tänker jävlarimig bli förbannad. Förutom att den här sortens beteende från läraren är obildat, stenålders, korkat, förnedrande, förminskande och allmänt idiotiskt är det också en av de där sakerna som cementerar och förstör för både damer och herrar i dessa klasser.

Det är inte konstigt att pojkar inte mognar eftersom det inte ställs krav på dem att mogna. Således får de knappast en chans eftersom tanten i katedern utser hjälpmorsor till varenda ung Zerg. Och varför skall damerna i klassen lägga värdefull tid och möda på att störas av någon vars uppförande det står en snubbe längst fram och har betalt för att hålla ordning på? Enkel slutledning ger att alla förlorar på den här formen av dinosauriepedagogik. Tyvärr lever den tydligen och har det bra i vissa klassrum. Till ”kollegan” i det klassrummet vill jag allvarligt rikta uppmaningen att uppdatera sig, ändra taktik eller lämna så att resten av oss slipper att klä skott för den här formen av dumheter.

En klok kollega till mig kommenterade saken och berättade om en matematiklass där han varit tvungen att förbjuda damerna att låna ut pennor till herrarna. Efter ett mindre antal lektioner var problemet löst och herrarna hade blivit lite äldre. Det går inte att låta bli att fundera över om den ”omognad” som tillskrivs pojkar är lika socialt konstruerad och falsk som den kvinnliga simultanförmågan. Kanske är det så att pojkar mognar senare därför att dessa inte förväntas mogna och att de inte ställs till ansvar för sitt uppförande på samma sätt som flickor. Nåväl…

Till nästa ”kollega” som använder flickor som hjälplärare eller ordningspolis i sitt klassrum vill jag lämna följande tankebild:

Sömnlös

Tusen tankar rullar runt i huvudet.
Sömnlös, vaken, trött men ändå vill inte vilan komma
Tredje gången gillt släckte jag lampan,vred påmig
Vände mig,snurrade, suckade och satte mig upp igen.
Stressad utan att veta varför
Jagad eller kanske bara borttappad.

Jag undrar,fundrar, funderar
Vänder tankar i huvudet så som jag
Vände kroppen men inte heller tankarna
Vill lägga sig till ro.

Jag läser men minns inget
Tänker men förstår inget
Undrar men svaret tycks undfly mig

Natt vänder mot dag
Morgon kommer  utan lättnad.

Och jag fruktar väckarklockan...

FN högtidlighåller Malala idag

En modig flicka i en underlig värld

FN Hedrar Malala

En miljon Röster:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljoner-underskrifter-for-malala_7657978.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20121110

Den Vrängde

Hur långt kan man som människa vrida eller vränga sig själv innan det man ser i en spegel förlorar all den substans man förväntar sig att se?  Hur långt…?

Om man ändrar sig efter alla de goda råd och vänliga förmaningar man ofta möter. Hur långt tid tar det då innan det man blivit saknar relevans för den man är. Om man förnekar, plockar bort eller avstår från tillräckligt många delar av sig själv, vad finns det då kvar att fortsätta sin existens för?

När existensen är problematisk och den värld man existerar i egentligen inte tycker om en, vad är det då som håller en kvar?

Var mindre så…

Var mer så…

Om du bara….

Varför ändrar du inte…

Det är alltid lika intressant att låta sig förändras, att utvecklas att bygga på men samtidigt finns det kanske saker hos den egna personligheten som är lika fundamentala som andning eller behovet att äta. Att avkrävas att göra den sortens förändringar kan i sig vara i det närmaste omöjligt och blir då mest en extra plåga för den som upplever sin värld som problematisk.

När man inte skall se sådan ut eller var så mycket eller säga så mycket eller vara det ena eller det andra eller följa eller bara genomföra eller bara stå ut och svaren på frågan varför ekar tom då undrar man mer och mer. Varför skall jag stå ut? Varför skall jag inte se ut sådan? Varför skall jag genomföra idiotiska saker bara för att? Det är ibland svårt att se vad som är poängen med allt anpassande. Vad är vinsten?

Att vara trekantig i en fyrkantig värld innebär att man alltid slår i sina utsatta delar och att man förväntas slipa dessa, helst tills dess att man lyckats bli lika fyrkantig som resten. Men om belöningen är att bli accepterad av en massa fyrkanter man egentligen inte kan relatera till, vad är då poängen? Vari ligger belöningen i att bli lönnfet, medelålders och lagom misslyckad så att mediokratins härskare kan se på en med  en ömkande blick och känna sig nöjda med att de justerat ytterligare en sirrah.

När man så slipat ner eggen på de egna vapnen och blottat nacken förväntas man visa tacksamhet mot dessa och gärna att man erkänner sin underlägsenhet som enbart kommer sig av att man faktiskt självmant anpassat sig.

Någon gång vill jag få förklarat för mig varför jag och andra gjort detta med oss själva och sedan skulle jag vilja veta vad meningen är…

FP föreslår betyg från årskurs fyra | Nyheter | Aftonbladet

FP föreslår betyg från årskurs fyra | Nyheter | Aftonbladet

Suck. Idioten Björklund springer omkring och tror att han fattar något. Lyckligtvis är det få andra som rullat på hans tåg. När blir det bättre kunskaper, bättre ämneskunskaper, bättre lärarutbildning, bättre vidareutbildning? När skall vi slippa öda tid på meningslösa papper, oändliga jävla planer och annan skit som fyller vår vardag med saker som tar ifrån oss det viktigaste av allt: Tiden med våra grasshoppers. 

Tänk om

 

tänk om det fanns tid att slippa se dig gå

tänk om det fanns tid att hinna prata färdigt

tänk om det fanns tid att pyssla lite du och jag

tänk om det fanns tid just idag

Judge Not

Helgens Sushi

Spleen

Så här i höstmörkret vrider jag på mig än en gång och funderar. Funderar över yrkesval, funderar över livsval och brottas med nattmaror av varierande slag. Jag gick sönder för några år sedan och som en del av boten fick jag piller… massor av piller. Vad ingen talar om är att ibland är medicinen värre än det den skall bota. Ett av de där pillren öppnade en slags dörr inne i skallen och jag fick erfara en helt ny nivå av mardrömmar och andra konstigheter. Det goda med det var att det fick mig att lägga av med vartenda jäkla piller…droppade läkarna också när jag ändå var på gång. Jag läker mig själv, eller dör på kuppen. Det är ok men fan vad ont det gör ibland. Och i det där så gnager det – Är jag rätt? Gör jag ett ok jobb? Shit om jag slösar bort deras värdefulla tid…

Spleen – Livsleda – Misantropi

Det gnager det där osäkerhetstrollet, det där elaka som viskar åt en…

Det visar varje misstag,pekar på varje brist och stryker sig mot min hals purrande av glädje över varje tillkortakommande. Man borde vara snabbare,bättre, duktigare,gladare, smalare, vackrare,roligare,socialare, prydligare, mindre jag och mer av någon annan…

Så hör någon av mina gamla ungar av sig, vill ha hjälp med en uppsats eller någon som frågar om en bokuppgift… Vore man helt kass hade de väl frågat någon annan??? Lite bättre känns det även om hösten

En långsam helg spenderad i köket tillsammans med min dam. gemensamt skapar vi än en gång sushi och vi njuter av varandras sällskap,god mat och en mousserande italienare som förgyller vår måltid. Om Söndagen ligger vi tätt tätt och slumrar och njuter av tystnaden och värmen och allting blir lite bättre…

Förmodligen blir jag aldrig bra nog i mina ögon….

Men kanske kanske kan man hitta en känsla av att duga…

även om hösten….

Skolpoesi

Ibland försöker jag skriva lite dikter med mina Grasshoppers och då och då smäller det liksom till. Från att ha varit rätt så skitförbannad på mig så blev ovanstående till helt hastigt och lustigt. Ibland är mitt jobb otacksamt, slitigt och för jävligt och alltid är det inte mina ungars fel. Den här gången var och är det bara bäst och då är det som oftast mina ungars fel

texttyper

en smart liten länk

Mat som en inspiration till lite livsglädje…

Butter satt jag och rotade i foton och fann bilder från en kväll när jag och min blivande hustru roade oss med att skapa och sedan avnjuta vår egen sushi:

Ibland när det gör ont för ingenting…

Den är ett mysterium den där livsledan eller kanske borde man använda det gamla ordet spleen? Var kommer den ifrån den där mörka som kryper in i en och bara gräver ut det som finns där. När andetagen smakar surt, maten smakar papper och vinet är allt bittrare för varje klunk…

Jag är älskad av den och de som betyder något. Respekterad av mina likar. Mitt hus är varmt, min mage är full och ändå…

Ändå äter sig otillräkneligheten sig uppåt och inåt. Det räcker inte, jag räcker inte, måste bli bättre, smartare, duktigare måste kunna mer, måste kunna svara och besvara, måste…

Det som tuggar i min buk är den där känslan av att vara ovärdig, att bära bördan av att vara andras börda. Ansiktet som möter mig är fyllt av återhållen…vad?? Sorg?? Spleen??

Tänder sliter sönder mitt centrum, borrar sig ner mot min rot och river ur mig kraften att andas. ..

Min mage är full och jag är varm… andra dör lider och lever med lidanden och förluster långt större än mina och ändå gör det ont. Insikten om att inte ha rätt att ha ont gör saken än värre…

Det går inte att sträcka ut en hand till någon utan att skämmas – jag kan ju stå – det är ju inget problem – så vad gnäller du om??

Jag är  älskad, varm och mätt och borde så vara nöjd men det där djuret som tuggat i mig så länge jag haft minne får mig att vilja fly in i tystnaden – in i tystnad och mörker där kanske kanske kanske det blir stilla och kanske slutar göra ont.

Kanske slutar det att kännas som om jag inte räcker till

Kanske slippa lägga ännu ett misslyckande till högen

Kanske slippa känna sig som det trekantiga i en fyrkantig värld

Kanske slippa känslan av att stå jämte, vara bortom, utom, bakom…

Så kliver jag ett steg tillbaka från min tystnad.

Jag är älskad –minns mig/OSS

Vägen är kvar och allt det som finns där. Varje vänligt ord, varje tanke – även om det förvånar mig – det är knappast gåvor en sådan som jag gjort mig förtjänt av…

Jag tar upp min stav och börjar gå igen – jag minns att jag är älskad, att mitt hus är varmt och att min mage är full. Jag går och bär vidare min säck med misslyckanden och tillkortakommanden. Jag går och någonstans måste jag tro att djuret måtte dö före mig. Någon gång kanske det ätit sig mätt därinne…

Jag går och låter avgrundens kant vara den väg jag vandrar. Att falla eller inte gör kanske detsamma…

Eller också spelar det någon roll…

Blogger Labels: Ibland,mysterium,livsledan,andetagen,vinet,klunk,Respekterad,mina,likar,Mitt,Ändå,bördan,börda,Ansiktet,Sorgr,lidandent,tystnaden,tystnad,Vägen,

Ett vin som kräver rejäl mat

Capello Di Prete 2005


Till systembolagets sida om vinet

Hemma

Studedags

Goddag kära Grasshoppers – jag vet att ni saknat skolan, läxorna, lärarna och än en gång är det dags att göra det större, bättre och mer mer MER!!!!

Välkomn till 2012-2013…skolåret då ni tar plats på det där jäkla framtidståget, sprider ut er och går segrande ut i livet…

De e coolt å va stude!!!

To Lucasta, going to the Wars. Richard Lovelace.

343. To Lucasta, going to the Wars. Richard Lovelace. The Oxford Book of English Verse

TELL me not, Sweet, I am unkind,
That from the nunnery
Of thy chaste breast and quiet mind
To war and arms I fly.
True, a new mistress now I chase,	5
The first foe in the field;
And with a stronger faith embrace
A sword, a horse, a shield.
Yet this inconstancy is such
As thou too shalt adore;	10
I could not love thee, Dear, so much,
Loved I not Honour more.

En kort-kort version av en lektion om skrivande

Technorati-taggar: stude,plugga,skriva,berättelse

Elake läraren påminner inför skolstarten

Technorati-taggar: skola,utbildning,gnäll

en liten film om grammatik och attityd

Lite poesi:

When You Are Old

By William Butler Yeats

When you are old and grey and full of sleep,

And nodding by the fire, take down this book,

And slowly read, and dream of the soft look

Your eyes had once, and of their shadows deep;

How many loved your moments of glad grace,

And loved your beauty with love false or true,

But one man loved the pilgrim soul in you,

And loved the sorrows of your changing face;

And bending down beside the glowing bars,

Murmur, a little sadly, how Love fled

And paced upon the mountains overhead

And hid his face amid a crowd of stars.

 

 

 

Source: The Collected Poems of W. B. Yeats (1989)

Fat And Bored

Magnus gör en BOI–bara för att….

Resultatet av en snabbimproviserad demo på MEDIA 8:an….

 

Ett allvarligt inlägg om ett stort problem

Censurerad!!!!!!?????

Enligt min yngste systerson är tydligen  min blogg blockerad av hans skola. Han har lovat mig att skicka bildbevis på saken så fram till dess tänker jag avhålla mig från att säga fula saker om sagda skola, kommun och IT-ansvariga….

I alla fall till dess jag fått mina bevis. Därefter kommer min kollegiala känsla inte att avhålla mig från att vara hysteriskt otrevlig om det skulle visa sig vara sant…..

 

 

 

Uppdatering kommer

Elake Läraren Gnäller

en icke-pedagogisk film….

Magnus är trött, uttråkad och känner inte för att rätta detta mer……

En lärarskildring « Johan Kants blogg

Bara följ länken och läs:

En lärarskildring « Johan Kants blogg

Själv anser jag att dokumentationshysterin är ett resultat av att det finns en hel del värdelösa idioter besjälade med kackerlackor som sitter i statliga och kommunala verk som mellanchefer eftersom de är för värdelösa för att faktiskt ha ett riktigt jobb. Dessa drägg lever för att skapa meningslösa pappersövningar som vi andra kan drunkna i.

Själv pissar jag på varenda jävla plan jag tvingats göra förutom den jag har inför dagen när Zombieapokalypsen börjar. Och dokumentera för att hålla ryggen fri... ALDRIG - Sparka mig om ni vill men dålig Budo tänker jag aldrig hålla på med...

Pussel Del II

Pussel som sång

Dikten blev en sång och ett litet retrospektivt fotokollage

Byråkratfloskel No 32: "systematiskt kvalitetsarbete"

Lyssna på följande: "systematiskt kvalitetsarbete" - Det betyder: Sitt och ägna timmar åt att formulera dravel som bara en byråkrat har glädje av och låt detta uppta massor av duktiga människors tid så att ingen får något vettigt gjort men vi producerar papper. 
När det gäller hjälp och särskilt stöd är det alltid en sko som klämmer: PENGAR...
När skolor och förskolor blir av med sina pengar är det jäkligt svårt att få till annat än det nödvändigaste för den största gruppen. Se till att vi har pengar till fungerande utrustning, speciallärare och bibliotekarier samt låt oss slippa fjantig detaljstyrning av okunnigt folk och idiotiska "vidareutbildningsdagar" där allt går ut på att producera ännu ett dokument som inte betyder ett skit i vardagen men allt bland pappersvändare utan verklighetsförankring.....

Läs gärna mer om saken i SYDVENSKAN – HÖRBY

Dessa “jävla” ungar

Som lärare och vuxen drabbas man förmodligen ofta av mild panik när man upplever tingens tillstånd hos den yngre generationen. De läser dåligt, talar konstigt, kan för lite, saknar hyfs, och utsätter sig för fullkomligt absurda risker i den hemska digitala miljön. Dessa tecken visar att undergången är nära och att vi alla snart kommer att återgå till någon form av primat-stadium där vi är hänvisade till grymtningar och enkla gester som enda kommunikation…

Lyckligtvis är bilden knappast rättvisande utan är nog snarare ett slags utslag av en naturlig fientlighet mot den yngre generationen. Trots allt är ju den äldre generationens övertygelse om den yngres något som går att spåra väldigt långt tillbaka i vår historia. Sokrates själv tillskrivs ett citat om ungdomens förfall men detta är förmodligen något som författats senare eller i alla fall saknas någon direkt källa från vare sig den gamle eller hans spökskrivare Platon.

Nåväl, icke en dag går dock utan att bevis i form av underlig okunskap, gängmentalitet, underliga seder såsom ytterkläder inomhus och svårigheter att träffa papperskorgar bevisar för den alltmer grånande gamle läraren att förfallet slutligen är här. Hopplösheten täcker hans panna och med tunga steg vandrar han genom korridoren med huvudet sänkt i besegrad förtvivlan.

En underlig konflikt som tycks inbegripa en hel räcka konfliktlösning skickar så vår desillusionerade hjälte att övervaka ett matlagningsprov i hemkunskapen eftersom den ordinarie läraren kallats in i ovanstående konfliktsituation. Vad som börjat som ett enkelt uppdrag skall snart visa sig få oanade konsekvenser…

I de små köken råder febril aktivitet när matlagare efter matlagare samsas med de som utför ett praktiskt prov i bakning. Med förnöjd nyfikenhet driver jag runt och ser vad de matlagande ungdomarna valt att servera. En av herrarna steker rödspätta, vilken han sedan serverar med skirat smör. Fisken är spröd i kanterna och precis stelnad som den skall vara och ett gammalt Göteborgshjärta värms i samma stund som fisken träffar tungan. Vidare mot ett bord där hemlagade hamburgare serveras på ett nybakt bröd med alla tillbehör och sedan till kyckling med ugnsbakade morötter och slutligen en het thai-inspirerad pasta med fläskfilé. All mat är vackert presenterad och serverad med stil. Jag lämnar hemkunskapen med ett brett leende och en mycket nöjd mage.

Vid ett kortare möte senare under dagen möts jag av en elev som berättar att hon ägnat sig åt sitt författarprojekt och kommit igång att skriva igen. Under morgonen hade hon arbetat så att hon nästan missat bussen.

Lagom till lunch ser jag att en annan av mina grasshoppers gjort slag i saken och skapat en hemsida där hon erbjuder sina fotografiska tjänster. http://alicekarlsson.webs.com/

När jag ändå är igång minns jag en av mina elever som skrivit minst en bok, ett par stycken som gett ut egna skivor och så vidare och så vidare.

Efter att sedan ha käkat lunch tillsammans med sexåringarna (nej det ingår inte i mitt jobb, det är en löneförmån bara en idiot undviker), och lämnat matsalen med ett leende som är så brett att det nästan gör ont i käkarna för att tampas med åttorna som skriver långa mordrika historier så att blodet skvätter och idéerna sprutar åt alla håll så närmar sig dagen ett avslut i bildbehandlingens tecken och själv försöker jag börja skriva på det här lilla inlägget som egentligen handlar om hur jävla härliga alla dessa jävla ungar är.

Jag vet att massor av det ungarna gör inte står i något dokument. Inte heller är det alltid mätbart enligt någon mall. Men det är jävligt bra och jag sover bättre när jag tänker på alla mina grasshoppers som nästan alltid visade sig vara så mycket bättre än vad man vågade hoppas på…

Martin Ingvar Forskningens egen mediehora

Martin Ingvar: Forskningens svar på Siewert Öholm. Killen har desperat försökt göra lite rubriker med allt från konstiga uttalanden om kampsporter till den här lilla fånattacken där han gräver fram gammalmorapanikskåpmat och presenterar den som om han har någon aning om vad han pratar om. Karolinska borde försvara sitt rykte och göra något åt sin mediekåta wannabe
Nåväl, herrn får svar på tal från Statens Medieråd och återigen får vår egen tomte se sin möjlighet att stå i spetsen för en moralpanik grusas av verkligheten….
Länk till Ingvars artikel: http://www.dn.se/debatt/valdsamma-datorspel-kan-visst-paverka-ungas-hjarnor
Länk till Statens Medieråds svar: http://www.dn.se/kultur-noje/statens-medierad-anklagelserna-ar-fullstandigt-absurda#

STILLEBEN

Den här bilden växte fram ur en önskan att arbeta med komposition. Själv är jag förtjust i färgerna och fjärilen.
Blandad media på pannå 40*40cm